A TEXT POST

IASP:s världskonferens i Tallinn

Mjärdevi Science Park är en av de äldsta och mest kända teknikparkerna i världen. Vi är också medlemmar i IASP (International Association of Science Parks) och därmed deltar vi i den världskonferens som hålls varje år. I år arrangerades konferensen för 49:e gången och värdstad var Tallinn i Estland.

Vi från Mjärdevi Science Park var väl representerade. Dels ingår vår VD Sten Gunnar Johansson i IASP:s expertnätverk och dels var han moderator för en pitch session om “Soft Landing and Internalization Services”. 

Emma Sköld Holmberg från Mjärdevi Science Parks skuggstyrelse 2011-12 deltog i en annan pitch session och berättade om hur skuggstyrelsen har arbetat.

Jag och Mary Spaeth från West of Scotland University presenterade ett paper som vi skrivit och som handlade om “Increasing social capital and social cohesion on science parks: Beyond the ordinary meeting place”. Det var första gången som ämnet social capital tagits upp på konferensen, så vi fick en del uppmärksamhet för detta, även om jag gissar att budskapet gick många av åhörarna förbi. 

Men det är inte något som oroar mig alls. Det är helt enkelt så när man pratar om något nytt. Det tar ett tag innan det “går in”.

Jag brukar förklara genom att hålla upp tre fingrar i luften och påpeka att man behöver få till sig ett budskap minst TRE gånger innan man förstår det. Första gången har man inget alls att referera till och därför  har man mycket svårt för att ta till sig innehållet. Andra gången har man åtminstone hört talas om det förut och då kanske man reflekterar en kort stund innan man glömmer bort igen. Först tredje gången har man någon form av referensram - och det är NU som man börjar förstå! 

Så nästa världskonferens - eller kanske näst-nästa, beroende på vad som händer däremellan - kan det hända att många av konferensdeltagarna börjar fundera på hur man inte bara bygger upp ekonomiskt kapital, utan dessutom förstår att det sociala kapitalet är det som utgör grunden för all form av mänsklig samverkan.

För det är ju aldrig så att ett företag plötsligt börjar samarbeta med ett annat företag. Det hela börjar alltid med att en människa träffar en annan människa. De upptäcker att de genom samarbete kan skapa ömsesidiga fördelar. Och samarbetet mellan företagen börjar etableras.

Våra tankar kring socialt kapital handlar om hur man som science park management på olika sätt kan hjälpa till att bygga upp ett stabilt socialt kapital, vilket är något mycket mer omfattande än att “bara nätverka”, även om vanligt nätverkande är en mycket viktig del i uppbyggnaden av socialt kapital.

(På bilen är det Estlands president som håller ett anförande vid världskonferensen. Bland annat är han otroligt stolt över att Skype kommer från Estland.)

A TEXT POST

Lite vemodigt

Idag hade vi avskedslunch för den skuggstyrelse som vi nu har haft i ett år. Det har varit åtta underbara tjejer och killar, och jag kommer verkligen att sakna dem. Som tur är kommer en av tjejerna att stanna kvar i styrelsen även nästa år, och två av tjejerna kommer att vara kvar, åtminstone under hösten, som adjungerade.

Resten av förra styrelsen kommer att sprida sig över världen, och jag längtar redan efter att kunna läsa Twitter, Facebook och bloggar om hur de kommer att ha det i sina nya, spännande vardagar!

Det här har varit första gången som vi haft en skuggstyrelsen, och det var lite osäkert från bägge håll i början. Vi funderade rätt mycket på hur mycket information de ville ha, hur mycket av deras tid som vi vågade ta in anspråk. De funderade i sin tur en hel del kring vad vi egentligen förväntade oss av dem, hur man skulle agera vid ett styrelsemöte till exempel. Hur “vilda” vågade de vara i sina förslag och funderingar?

Samtliga verkar vara mycket nöjda med det år som varit, och vi enades om att det verkligen har varit win-win, med stora fördelar för bägge parter. Förutom att man fått en riktig styrelseutbildning genom Styrelseakademien och möjlighet att skriva en extra rad i sitt CV, har man också genom mötena med den ordinarie styrelsen fått en hel del insikter i vad styrelsearbete innebär.

Även den ordinarie styrelsen och vi som är anställda på Mjärdevi Science Park har verkligen uppskattat skuggstyrelsens arbete. Från dessa tjejer och killar har vi inte bara fått värdefull input och bra förslag, utan de har också aktivt gått in och drivit olika typer av projekt för att öka kännedomen om Mjärdevi Science Park bland studenter. Exempel på detta är bland annat marknadsföring av Mjärdevistafetten ( som arrangeras den 6 september 2012), tävlingar med VD-luncher i pris och tillsättandet av studentambassadörer för Mjärdevi Science Park.

Skuggstyrelsen har haft sina styrelsemöten före den ordinarie styrelsens möten, med samma mötesagenda och med samma ordförande. Det innebär att deras beslut och tankar kunnat föras över till den ordinarie styrelsen, och det har inte varit ovanligt att deras tankar kunnat påverka den ordinarie styrelsen och därmed gett dem ett ännu bättre beslutsunderlag.

Den kommande skuggstyrelsen för 2012-2013 är i dagarna i stort sett utsedd, och i år kommer vi dessutom (på förslag av den förra skuggstyrelsen) att tillsätta studentambassadörer. Tanken är att styrelsen ska arbeta mer strategiskt och ambassadörerna mer operativt. Det ska bli mycket spännande att se hur det kommer att fungera, på vilket sätt vi allihop kommer att hitta våra olika sätt att samarbeta och vilka nya, roliga projekt vi därmed kommer att genomföra tillsammans!

A TEXT POST

Vad ska vi göra framtidens biogas av?

Sista torsdagen i varje månad under ärtsoppssäsongen är det “Mjärdevi Sopplunch - Möte med ett Mjärdeviföretag”.

Den här gången fick vi höra Andreas Berg som är Research Manager på Scandinavian Biogas berätta om både problem och möjligheter med biogas. 

Biogas har många fördelar, särskilt när man ser det ur aspekten som fordonsbränsle:

  • Reducerar klimat- och miljöpåverkan
  • Stabilt och förutsägbart pris
  • Oberoende av fossilbränslen
  • Det bästa tillgängliga biobränslet

Först och främst - och för att undvika sammanblandning: Det finns två företag med liknande namn som arbetar med biogas. Swedish Biogas och Scandinavian Biogas.

- Scandinavian Biogas är det företag som har Göran Persson som styrelseordförande, förtydligade Andreas.

Scandinavian Biogas grundades 2005 och arbetar med att driva och optimera biogasanläggningar samt att producera biogas. Man arbetar med Ulsan City (Sydkorea), Fordonsgas Stockholm, Biogas Varberg och är också i startgroparna med Biogas Uppland.

Biogas är en blandning av gaserna metan och koldioxid och bildas vid anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material. Man tar ett substrat (ofta avfall) och från detta bildas biogas och rötrester (ofta kallas de biogödsel).

- Det är våra husdjur mikroorganismerna som gör själva jobbet, förklarade Andreas. Våra ansträngningar handlar till stor del om att skapa en så bra miljö som möjligt för dessa. Mår de bra gör de ett bra jobb.

Vi är bra på biogas här i Sverige och Andreas säger att detta beror på att vi har framsynta kommuner som sett möjligheten att ta hand om avloppsreningsslam. Det är helt enkelt ett bra sätt att hantera avfall.

I Sverige finns i dagsläget 230 biogasanläggningar. Just nu använder de flesta matavall och slam från reningsverk, men Andreas ser en stor potential i avfall från livesmedelsindustrin, butiker och lantbruk. För att inte tala om massaslam, våtmarker, grödor, skogen och akvatiskt.

- För att det ska bli stora mängder biogas behövs stora mängder biomassa. Därför måste nya teknikproblem lösas, nya tekniker måste fram inte bara när det gäller själva rötningen utan även när det gäller upppsamling och insamling av massan.

Skog och hav ligger relativt långt bort i planeringen även om de samtidigt är bland de största möjligheterna.

- Samhällets mål måste baseras på realistiska förutsättningar.

De stora mängder rötrester som blir över efter själva gasframställningen är biogasens egna avfallsproblem. Idag använder man det främst som biogödsel och som deponitäckning, men Andreas ser fler möjligheter i framtiden:

- Man kan även använda rötresterna för fosfor- och kväveåtervinning eller helt enkelt förbränna dem och få ut energi den vägen. Vi måste ändra synen på rötresthantering.

A TEXT POST

Härligt studiebesök från Åbo

Dagen började med en energikick - 17 studenter från Åbo Handelshögskola som kom på studiebesök. Det blev en och en halv timme där jag presenterade hur vi arbetade med Mjärdevi Science Park och de företag som finns här. 

Det är både kul och intressant när de nickar instämmande och säger: “Så har de sagt på andra ställen vi varit på också, bland annat sade man så på Handelskammaren igår.”

I det här fallet handlade det om när jag pratade om den geografiska närheten. Hur viktigt det är för människor att verkligen träffa den man ska samarbeta med - det räcker inte med att umgås på Facebook eller via andra digitala medier. Det är i mötet mellan människor som affärerna sker. 

Och det är därför som företag har så stora fördelar med att finnas i en science park - man får lättare att skapa affärssamarbeten som därmed gör företagen mer lönsamma. Det handlar om att inte bara bygga upp ekonomiskt kapital, utan det sociala kapitalet är minst lika viktigt - och fördelen med socialt kapital är att det växer ju mer man använder det!

Här är förresten presentationen som jag visade för Åbo-studenterna.

A TEXT POST

Ett jobb där man räddar liv är meningsfullt

Det som vi främst sysslar med på Mjärdevi Science Park AB är att få människor att träffas för att på så sätt skapa bättre möjligheter för de företag som finns i Mjärdevi Science Park.

Idag gjorde vi det genom att arrangera ett lunchevent för blivande civilingenjörer på Linköpings universitet. Vi gör dessa luncher i samarbete med LinTek (teknologkåren) ett par gånger varje termin och varje gång är det ett Mjärdeviföretag som visar upp sig och den spännande teknik man arbetar med.

Den här gången var det Fredrik Tjärnström från Autoliv som var talare. Autoliv Electronics här i Mjärdevi har cirka 200 medarbetare och sysslar främst med att utveckla Night Vision och Vision-systemen för bilar. Det är olika typer av kameravarianter som alla syftar till förebyggande säkerhet.

Ett exempel på detta är automatisk bromsning av bil när det finns risk för att krocka med något, exempelvis en annan bil eller en fotgängare. Viktiga komponenter i utvecklingen inbegriper datorseende, klassificering och tracking.

 Att Fredrik var väldigt nöjd med sitt jobb märktes tydligt:

- Kan man arbeta med något bättre än med något som räddar liv och samtidigt inbegriper spännande tekniska utmaningar?

Bland annat visade Fredrik vad som kommer i produkt så småningom. Det är Marking light som kommer 2012 och Animal detection som kommer 2013. Marking light kan beskrivas som mycket ljusstarka extrastrålkastare som belyser personer som finns i närheten av vägbanan så att föraren ser dem tydligt och kan ta hänsyn till dem.

Fredrik pekade bland annat på ett för oss oinvigda lite överraskande problem med just fotgängare:

- En bil är inget större problem att vare sig känna igen eller förutsäga. Annat är det med människor. De accelererar och tvärstannar  mycket snabbare än bilar och är därför mycket svåra att förutsäga för en dator. 

Det finns flera andra aktörer på marknaden men Autolivs Night Vision-system är det enda system som fungerar worldwide. Det finns på BMW, Audi och Rolls Royce.

Fredrik förklarade också att det inte bara är själva funktionen hos produkterna som är mycket viktig när man arbetar med bilindustrin. Designen är otroligt viktig.

- Därför gäller det att produkterna är så små att de kan passa in i bilens övergripande formspråk. Bland annat var BMW tvungen att ändra lite i fronten för att få plats med Night Vision-kameran - något som stötte på stort motstånd. Hos Audi sitter kameran i en av ringarna.

Produkterna måste också vara mycket hållbara.

- Det är stora krav. De ska fungera utan service under bilens hela livslängd, det vill säga i minst 15 år…

A TEXT POST

En galen vetenskapsman

Vid februari månads Mjärdevi Sopplunch var talaren en galen vetenskapsman. Eller galen och galen - jag tyckte inte att Martin Magnusson, som är VD på LEAD-företaget Boldai, verkade särskilt galen. Snarare levererade han ett så intressant lunchföredrag att risken är stor att samtliga deltagare gick rakt “hem” för att ladda ner hans kostnadsfria demoprogram och göra egna dataspel.  

För det är just det som Boldai har tagit fram. Ett verktyg för att programmera utan att behöva programmera. Martin har arbetat i sju år som forskare inom Artificiell Intelligens på Linköpings universitet. Han funderade på hur artificiell intelligens skulle utformas för att kunna fungera perfekt så att datorn inte är “dum” utan funderar som en självständigt tänkande medarbetare.

- De verktyg som vi tar från på Boldai är ett steg på den vägen.

Martin jämförde med hur det gick till att ta fram webbsidor på 1990-talet. Då behövdes människor som kunde knacka html-kod för att göra ens den enklaste webbsidan. Numera, kan “vem-som-helst” skapa hemsidor och bloggar med hjälp av enkla verktyg. Det räcker att man vet vad man vill skriva och vilka bilder man vill visa.

- Nu är det Web 2.0. 

Han drog paralleller till spelutvecklingen. Förr behövde man ganska djupa programmeringskunskaper för att skapa spel, men med Boldais verktyg blir det “Spel 2.0” där man använder drag-n-drop-teknik för att bygga de olika funktioner som finns i spelet.

Hur det går till? Ja, publiken satt andlös när Martin gjorde live-demonstration och visade hur lekande lätt det var. Jag är rädd att detta kommer att inverka menligt på arbetsmoralen eftersom jag gissar att många av åhörarna gick hem för att genast ladda hem programmet för att bygga egna dataspel.

Blev du nyfiken på vad Martin visade? Gå till Boldais hemsida så kan du se själv!

Mjärdevi Sopplunch arrangeras alltid sista torsdagen i varje månad under “Ärtsoppesäsongen”. Talaren kommer alltid från något företag i Mjärdevi Science Park. Nästa gång, torsdagen den 29 mars, kommer talaren från Scandiavian Biogas. Läs mer och anmäl dig här. 

A TEXT POST

En helt ny stadsdel

I höstas blev det klart att det ska byggas en helt ny stadsdel i Linköping, alldeles intill Mjärdevi Science Park och Linköpings universitet. Som kommunens projektledare Jonas Sjölin sade: “På 1970-talet fick staden ett universitet - nu ska universitetet få en stad!”

LinköpingsBo 2016 är än så länge på idéstadiet. Och i den kreativa fasen, när fortfarande allt (och lite till) är möjligt, bjöd vi från Mjärdevi Science Park in Jan Annerstedt som är professor vid Copenhagen Business School för att få inspiration. Under några korta timmar i förmiddags talade han inför kommunfolk, fastighetsägare och anställda vid de kommunala bolagen NuLink och Mjärdevi Science Park AB.

Jan verkar ha oändliga sjöar med erfarenhet att ösa ur och gav massor med exempel från spännande stadsbyggnadsprojekt runt om i världen. Han talade mycket om att skapa en spänning mellan visioner och idéer och att samtidigt använda de resurser som redan finns i området. Exempelvis fick vi se exempel från Barcelona och EsadeCreapolis.

Jan underströk att just nu håller vi verkligen på och tänjer på visionerna är i Linköping, Linköpings universitet och Mjärevi Science Park.

- Vad är det för värden vi vill få ut av det här? Vad är det för risker? Hur får man konceptet att bli värdeskapande för alla intressenter?

Jan pratade mycket om att skapa kreativa platser, platser där man kan frigöra sig från den dagliga rutinen.

- Mikromiljön är oerhört viktig för att folk ska tänka stort och tänka strategiskt.

Jan Annerstedt tillhör vad jag kallar inspiratoriska personer. Att lyssna till honom är samma sak som att uppmanas till att tänka kreativt och nytt. Jag hoppas att alla de andra vid seminariet kände samma sak. Det ska bli oerhört, oerhört spännande att få se vad LinköpingsBo2016 kan utvecklas till!

A TEXT POST

Massor med aktiviteter 2012

Det känns nästan tjatigt att skriva det. Men det är så mycket som händer hela tiden. Och så många spännande saker som kommer att hända lite längre fram i tiden. 

Ett otroligt spännande projekt är LinköpingsBo2016, där en helt ny stadsdel ska växa upp i anslutning till Linköpings universitet och Mjärdevi Science Park. Det ska bli helt fantastiskt roligt att vara med och se hur det hela utvecklas. För jag är helt säker på att det inte bara kommer att byggas en hel del nya hus - det kommer också att leda till utveckling inom både universitetet och Mjärdevi. Fast på vilket sätt vet jag inte än.

Närmare i tiden ligger Linköpings universitets Alumninträff 2012. Den 24 mars arrangeras den i Mjärdevi Science Park och då naturligtvis med Mjärdevi Science Park som tema. Om du är LiU-Alumn ska du naturligtvis komma den dagen. Om du känner någon som är LiU-Alumn ska du naturligtvis tipsa om den dagen! Det är kostnadsfritt att gå med i Alumninätverket och lika kostnadsfritt att delta i Alumniträffen!

Vi håller också på och smider planer inför flera andra olika aktiviteter under våren - soppluncher, studentaktiviteter, nätverksträffar, Mjärdevi Magasin, vår årliga golftävling och inte minst Mjärdeviminglet. 

Framåt hösten blir det Mjärdevistafetten där vi i år tänker slå STORT deltagarrekord eftersom vi för första gången aktivt ska gå ut med inbjudningar även utanför parken. Bland annat ska vi bjuda in studenterna att delta. Ska bli riktigt, roligt och spännande!

Och så kommer det att hända en hel del andra intressanta saker i parken också. Men de är på så tidiga planeringsstadier att jag inte törs berätta något om dem än. Men det kommer, jag lovar!

A TEXT POST

Mjärdevistafetten

Kallaste dagen hittills i år. Och här sitter jag och drömmer om september…

Ja, det är inte så att jag är ute efter att hoppa över hela den ljuvliga våren och sommaren. Utan det handlar om Mjärdevi-stafetten, Linköpings största stafettlopp. 

Förra året var första gången vi körde med chiptidtagning och det gick smidigt, Så supersmidigt att vi i år vågar oss på att bredda marknadsföringen betydligt. Jag har just suttit och skrivit ett underlag om hur Mjärdevistafetten brukar fungera som jag skickat till ett par tjejer i vår skuggstyrelse. Skuggstyrelsen består nämligen av studenter från olika utbildningsprogram vid Linköpings universitet och tjejerna ska fundera över hur vi ska göra för att locka studenter till att komma och springa den 6 september. 

I samband med detta tittade jag naturligtvis på de härliga bilder som finns på Mjärdevis sida på Facebook. Och ja - det är ett så härligt, spännande och glädjefyllt event att jag faktiskt längtar dit redan nu!

A TEXT POST

Möte med UCS

Den sista torsdagen i månaden under “ärtsoppesäsongen” är det alltid Mjärdevi Sopplunch på Collegium. Talare är något Mjärdeviföretag och idag var det Jesper Bergström från UCS som berättade om Industriell IT.

Ett torrt ämne, man kan tro på förhand. Men Jesper lyckades göra det både intressant och lärorikt. UCS arbetar nämligen med hårdvaran, själva datorerna, och bygger system från grunder eller utifrån befintliga system. Det beror på vad kunden har för behov. Man levererar industriella lösningar till flera av Sveriges ledande företag och organisationer som exempelvis Ericsson, Saab och Försvarsmakten och Jseper visade bilder på datorer i alla möjliga tuffa miljöer; i bilar, i rymden, i stridsbåtar, vägskyltar, idrottsreklam och på melodifestivalen. Men del allra tuffaste användningen verkade vara som pedagogiskt verktyg i förskolan. 

- Då räcker det inte med att utrustningen är vattentät, den ska vara vandalsäker också, sade Jesper med glimten i ögat. 

Läs gärna mer på UCS hemsida.