A TEXT POST

IASP:s världskonferens i Tallinn

Mjärdevi Science Park är en av de äldsta och mest kända teknikparkerna i världen. Vi är också medlemmar i IASP (International Association of Science Parks) och därmed deltar vi i den världskonferens som hålls varje år. I år arrangerades konferensen för 49:e gången och värdstad var Tallinn i Estland.

Vi från Mjärdevi Science Park var väl representerade. Dels ingår vår VD Sten Gunnar Johansson i IASP:s expertnätverk och dels var han moderator för en pitch session om “Soft Landing and Internalization Services”. 

Emma Sköld Holmberg från Mjärdevi Science Parks skuggstyrelse 2011-12 deltog i en annan pitch session och berättade om hur skuggstyrelsen har arbetat.

Jag och Mary Spaeth från West of Scotland University presenterade ett paper som vi skrivit och som handlade om “Increasing social capital and social cohesion on science parks: Beyond the ordinary meeting place”. Det var första gången som ämnet social capital tagits upp på konferensen, så vi fick en del uppmärksamhet för detta, även om jag gissar att budskapet gick många av åhörarna förbi. 

Men det är inte något som oroar mig alls. Det är helt enkelt så när man pratar om något nytt. Det tar ett tag innan det “går in”.

Jag brukar förklara genom att hålla upp tre fingrar i luften och påpeka att man behöver få till sig ett budskap minst TRE gånger innan man förstår det. Första gången har man inget alls att referera till och därför  har man mycket svårt för att ta till sig innehållet. Andra gången har man åtminstone hört talas om det förut och då kanske man reflekterar en kort stund innan man glömmer bort igen. Först tredje gången har man någon form av referensram - och det är NU som man börjar förstå! 

Så nästa världskonferens - eller kanske näst-nästa, beroende på vad som händer däremellan - kan det hända att många av konferensdeltagarna börjar fundera på hur man inte bara bygger upp ekonomiskt kapital, utan dessutom förstår att det sociala kapitalet är det som utgör grunden för all form av mänsklig samverkan.

För det är ju aldrig så att ett företag plötsligt börjar samarbeta med ett annat företag. Det hela börjar alltid med att en människa träffar en annan människa. De upptäcker att de genom samarbete kan skapa ömsesidiga fördelar. Och samarbetet mellan företagen börjar etableras.

Våra tankar kring socialt kapital handlar om hur man som science park management på olika sätt kan hjälpa till att bygga upp ett stabilt socialt kapital, vilket är något mycket mer omfattande än att “bara nätverka”, även om vanligt nätverkande är en mycket viktig del i uppbyggnaden av socialt kapital.

(På bilen är det Estlands president som håller ett anförande vid världskonferensen. Bland annat är han otroligt stolt över att Skype kommer från Estland.)

A TEXT POST

Vad ska vi göra framtidens biogas av?

Sista torsdagen i varje månad under ärtsoppssäsongen är det “Mjärdevi Sopplunch - Möte med ett Mjärdeviföretag”.

Den här gången fick vi höra Andreas Berg som är Research Manager på Scandinavian Biogas berätta om både problem och möjligheter med biogas. 

Biogas har många fördelar, särskilt när man ser det ur aspekten som fordonsbränsle:

  • Reducerar klimat- och miljöpåverkan
  • Stabilt och förutsägbart pris
  • Oberoende av fossilbränslen
  • Det bästa tillgängliga biobränslet

Först och främst - och för att undvika sammanblandning: Det finns två företag med liknande namn som arbetar med biogas. Swedish Biogas och Scandinavian Biogas.

- Scandinavian Biogas är det företag som har Göran Persson som styrelseordförande, förtydligade Andreas.

Scandinavian Biogas grundades 2005 och arbetar med att driva och optimera biogasanläggningar samt att producera biogas. Man arbetar med Ulsan City (Sydkorea), Fordonsgas Stockholm, Biogas Varberg och är också i startgroparna med Biogas Uppland.

Biogas är en blandning av gaserna metan och koldioxid och bildas vid anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material. Man tar ett substrat (ofta avfall) och från detta bildas biogas och rötrester (ofta kallas de biogödsel).

- Det är våra husdjur mikroorganismerna som gör själva jobbet, förklarade Andreas. Våra ansträngningar handlar till stor del om att skapa en så bra miljö som möjligt för dessa. Mår de bra gör de ett bra jobb.

Vi är bra på biogas här i Sverige och Andreas säger att detta beror på att vi har framsynta kommuner som sett möjligheten att ta hand om avloppsreningsslam. Det är helt enkelt ett bra sätt att hantera avfall.

I Sverige finns i dagsläget 230 biogasanläggningar. Just nu använder de flesta matavall och slam från reningsverk, men Andreas ser en stor potential i avfall från livesmedelsindustrin, butiker och lantbruk. För att inte tala om massaslam, våtmarker, grödor, skogen och akvatiskt.

- För att det ska bli stora mängder biogas behövs stora mängder biomassa. Därför måste nya teknikproblem lösas, nya tekniker måste fram inte bara när det gäller själva rötningen utan även när det gäller upppsamling och insamling av massan.

Skog och hav ligger relativt långt bort i planeringen även om de samtidigt är bland de största möjligheterna.

- Samhällets mål måste baseras på realistiska förutsättningar.

De stora mängder rötrester som blir över efter själva gasframställningen är biogasens egna avfallsproblem. Idag använder man det främst som biogödsel och som deponitäckning, men Andreas ser fler möjligheter i framtiden:

- Man kan även använda rötresterna för fosfor- och kväveåtervinning eller helt enkelt förbränna dem och få ut energi den vägen. Vi måste ändra synen på rötresthantering.

A TEXT POST

Ett jobb där man räddar liv är meningsfullt

Det som vi främst sysslar med på Mjärdevi Science Park AB är att få människor att träffas för att på så sätt skapa bättre möjligheter för de företag som finns i Mjärdevi Science Park.

Idag gjorde vi det genom att arrangera ett lunchevent för blivande civilingenjörer på Linköpings universitet. Vi gör dessa luncher i samarbete med LinTek (teknologkåren) ett par gånger varje termin och varje gång är det ett Mjärdeviföretag som visar upp sig och den spännande teknik man arbetar med.

Den här gången var det Fredrik Tjärnström från Autoliv som var talare. Autoliv Electronics här i Mjärdevi har cirka 200 medarbetare och sysslar främst med att utveckla Night Vision och Vision-systemen för bilar. Det är olika typer av kameravarianter som alla syftar till förebyggande säkerhet.

Ett exempel på detta är automatisk bromsning av bil när det finns risk för att krocka med något, exempelvis en annan bil eller en fotgängare. Viktiga komponenter i utvecklingen inbegriper datorseende, klassificering och tracking.

 Att Fredrik var väldigt nöjd med sitt jobb märktes tydligt:

- Kan man arbeta med något bättre än med något som räddar liv och samtidigt inbegriper spännande tekniska utmaningar?

Bland annat visade Fredrik vad som kommer i produkt så småningom. Det är Marking light som kommer 2012 och Animal detection som kommer 2013. Marking light kan beskrivas som mycket ljusstarka extrastrålkastare som belyser personer som finns i närheten av vägbanan så att föraren ser dem tydligt och kan ta hänsyn till dem.

Fredrik pekade bland annat på ett för oss oinvigda lite överraskande problem med just fotgängare:

- En bil är inget större problem att vare sig känna igen eller förutsäga. Annat är det med människor. De accelererar och tvärstannar  mycket snabbare än bilar och är därför mycket svåra att förutsäga för en dator. 

Det finns flera andra aktörer på marknaden men Autolivs Night Vision-system är det enda system som fungerar worldwide. Det finns på BMW, Audi och Rolls Royce.

Fredrik förklarade också att det inte bara är själva funktionen hos produkterna som är mycket viktig när man arbetar med bilindustrin. Designen är otroligt viktig.

- Därför gäller det att produkterna är så små att de kan passa in i bilens övergripande formspråk. Bland annat var BMW tvungen att ändra lite i fronten för att få plats med Night Vision-kameran - något som stötte på stort motstånd. Hos Audi sitter kameran i en av ringarna.

Produkterna måste också vara mycket hållbara.

- Det är stora krav. De ska fungera utan service under bilens hela livslängd, det vill säga i minst 15 år…

A TEXT POST

Smaka på teknikparkens sociala kapital

Socialt kapital. Smaka på det. Själva termen är smått fantastisk. Den lyfter upp det mjuka värdet “socialt” genom att kombinera det med ett hårt värde “kapital”. Och det fantastiska är också att det sociala kapitalet, till skillnad från exempelvis pengar, inte förbrukas utan till och med kan öka ju mer man använder det. Snacka om avkastning!

Jag har läst och funderat. Jag har sökt i vetenskapliga artikeldatabaser och gjort vanliga Googlesökningar. De flesta är överens om att socialt kapital är något som är bra och eftersträvansvärt. För det mesta. Samtidigt finns det en hel uppsjö av olika definitioner och det finns inte heller några vedertagna sätt att mäta effekten av socialt kapital.

Bland allt som jag läste gillade jag Världsbankens sätt att diskutera ämnet. Jag är främst intresserad av socialt kapital ur ett företags eller teknikparks perspektiv och Världsbanken använder begreppet för att beskriva utveckling i fattiga länder. Ändå ser jag stora likheter mellan denna typ av utveckling och den typ av företagsutveckling som sker i science parks. 

Bland annat har Världsbanken identifierat fem nyckeldimensioner:

  • Grupper och nätverk
  • Tillit
  • Kollektivt agerande
  • Social integration
  • Information och kommunikation

Så nu sitter jag och funderar för fullt. Visst är det just dessa dimensioner som en Science Park använder för att stötta företagen i deras utveckling? Att med hjälp av både öppna och mera slutna nätverk och olika typer av evenemang få människor att mötas på ett tillitsfullt sätt och därmed skapa möjligheter av olika slag.

Som jag brukar säga: Det är aldrig företag som pratar med företag. Det är alltid människor som pratar med människor, även om de representerar olika företag och organisationer.

Du som läser det här, vad har just du för tankar kring socialt kapital och företagande, särskilt i den speciella miljö som en science park utgör?

Maila mig! 

A TEXT POST

Prezi för presentationer

I mitt jobb ingår att berätta om Mjärdevi Science Park för andra människor. Det kan vara alla möjliga från nya företag i parken, blivande parkföretag, studenter vid universitetet, studiebesök från andra science parks i Sverige och internationella studiebesök på olika nivåer. 

Jag är personligen otroligt trött på Powerpoint. Som representant för en science park vill jag göra lite mer av presentationen. Därför använder jag mig oftast av ett ungerskt webbaserat program som heter Prezi. Det är en “zooming presentator” där man liksom lägger ut alla sin bilder och texter över en yta och sedan kör man själva presentationen genom att “flyga” över denna yta. När man vill kan man både zooma in och zooma ut hur mycket eller hur lite man vill.

Här är ett exempel på en övergripande presentation som jag ofta kör om Mjärdevi Science Park. Om du blir lite åksjuk av att titta på den så beror det troligen på att du gör snabba byten mellan bilderna. I vanliga livet pratar jag ju ett antal sekunder eller minuter till varje bild, så upplevelsen blir inte så åksjuksframkallande för de som lyssnar.

Den stora skillnaden mellan Powerpoint och Prezi är att Powerpoint är väldigt lätt att använda. I många företag och organisationer har man dessutom färdiga mallar framtagna så det är bara för användaren att lägga in de fakta och de bilder man vill visa.

Prezi kräver lite mer. Samtidigt kan det - rätt använt - ge lite mer. Möjligheterna är egentligen oändliga och det är bara användarens kreativitet och kunskaper om hur man lägger upp en bra presentation som sätter gränserna.

Jag vill inte påstå att ovanstående presentation är ett under av kreativitet, men det är ganska ofta som de som jag berättat om Mjärdevi Science Park för vill ha reda på vilket presentationsprogram jag använde.

Ambitionen är naturligtvis att någon gång i framtiden få tid och inspiration till att göra en riktigt, riktigt bra Mjärdevipresentation som verkligen gör denna högteknologiska innovations- och företagsmiljö rättvisa!

A TEXT POST

Informationsbollar och sociala medier

Sociala medier är “hett” just nu. Det finns mängder med kurser, böcker, seminarier, experter och mycket mera. Men som jag ser det är det faktiskt inget nytt. Det är helt enkelt vanlig mänsklig samvaro - fast överflyttad till en digital form.

Om man tar Facebook som exempel ser jag det som ett stort fikarum. Jag går dit lite då och då för att se vilka som är där och för att lyssna på vad mina vänner pratar om. Ibland deltar jag i diskussionerna och ibland är det jag som startar något nytt. Och precis som i fikarummet på jobbet kan diskussionerna handla om allt möjligt mellan himmel och jord. Ibland är det bara underhållande “trams” och ibland bränner det till och blir både allvarligt och verkligt.

Facebook utmålas ofta som något farligt - “Informationen finns kvar i evighet”. Men å andra sidan så finns det något som skiljer Facebook från många andra digitala medier; det är inte sökbart för användarna. Det innebär att jag exempelvis inte kan gå in på Facebook och se vilka som pratar om Mjärdevi Science Park och vad man har sagt. Det enda som jag kan se är vad man säger på Mjärdevis Facebook-sida, på min privata Facebooksida och eventuellt på någon av mina vänners sidor.

Det innebär också att Facebook nästan alltid jobbar med nuet. I Facebook är det sällan någon hittar och sätter liv på en gammal diskussionstråd, något som ganska ofta händer i vanliga diskussionsforum. 

Man måste också komma ihåg att det är man själv som avgör vad man själv säger. Det gäller såväl vid det vanliga fikabordet som på Facebook och i de andra (sökbara) digitala eller tryckta medierna. Det är ingen som tvingar en att göra pinsamma avslöjanden.

Hur använder man då de sociala medierna på ett professionellt sätt? 
Grundläggande är att man har något intressant att säga innan man yttrar sig. Det finns många som göra statusuppdaterigar typ “Nu är det dags för lunch”, “Nu är det måndag” och så vidare. Det är ju varken några större nyheter eller speciellt spännande.

Det gäller alltså att säga något som är intressant för den som läser. Och ännu bättre blir det om läsaren tycker att det är så intressant att denne vill sprida informationen vidare. Jag har inte hittat någon allmänt vedertagen term för detta, utan jag introducerar härmed min egen term: Informationsbollar.

En informationsboll är ett ganska kortfattat stycke information. Budskapet den innehåller är både intressant och faktabärande/värderingsbärande. När man skickar ut den i de digitala medierna hjälper andra personer till att ge bollen studs så att den åker vidare. Och vidare. Och vidare…

Kanske tycker du att dessa tankar kring informationsbollar var intressanta? Så intressanta att du skickar länken till bloggen vidare? Att du retweetar? Att du delar Facebooksinlägget?

A TEXT POST

Det är nu det börjar!

På 1970-talet fick Linköping ett universitet. Nu är det dags för universitetet att få en stad.

I förra veckan var jag på ett av de mest inspirerande möten jag deltagit i. Någonsin. Vid mötet presenterade projektledaren Jonas Sjölin LinköpingsBo2016 - ett jätteprojekt inom samhällsbyggnad som inte bara ska bli ett bostadsprojekt och något betydligt mer än en traditionell bomässa. 2016 ska LinköpingsBo avslutas med ett Bo- och samhällsexpo.

Och det bästa av allt: Den ska placeras i Västra Valla, det vill säga alldeles i anslutning till Linköpings universitet och Mjärdevi Science Park.

Det här blir ett sätt att inte bara bygga världens bästa boendemiljöer utan också en fantastisk möjlighet för företag, forskning och näringsliv att mötas. Genomgående för den här nya stadsdelen är nämligen att den ska byggas för människan. Här ska man känna att man mår bra, här ska det kännas mänskligt. Det ska vara en viktig plats att uppleva och attraheras av även om man inte bor just där.

Miljöfokus kommer att vara stort. Man kommer att bygga med resurseffektivitet, hållbarhet och miljöfaktorer i fokus och därmed visa hur Linköping har löst de utmaningar som staden står inför.

Och det fina är att alla får vara med! Meningen är att Linköpingsbor, företag, helt enkelt de bästa av de bästa ska vara med och vara delaktiga i hur projektet växer fram.

Redan nu har en webbplats skapats där vem som helst får vara med och komma med idéer och ställa frågor: http://www.linkopingsbo2016.se

Här skapas möjligheter för både ett bra liv och ett bra jobb. In tiominutersstaden Linköping är allt nära. Det är nu det börjar och alla har möjlighet att vara med!

A TEXT POST

Autoliv sparar 25 000 liv. Per år.

Den sista torsdagen i varje månad under “ärtsoppesäsongen” har vi Mjärdevi Sopplunch här i Mjärdevi Science Park. Vid dessa soppluncher är det alltid ett av Mjärdeviföretagen som är föreläsare.

Idag var det Autoliv Electronics blivande VD, Bo Wass. Han tog oss (vi var lite över 70 pers på sopplunchen) med på en spännande resa i trafiksäkerhetens tecken. Ser man det hela globalt är det 1,3 miljoner som dör på vägarna varje år. Det är som ett storskaligt krig. Bland dödsorsaker ligger trafiken på nionde plats.

Autoliv är ett svenskt innovations- och entreprenörsföretag som bildades i Vårgårda 1953. Idag är det världens ledande trafiksäkerhetsföretag, säljer till alla stora biltillverkare och har 40 000 anställda.

Man har traditionellt sett varit stora på passiv säkerhet, dvs sådana system som träder i kraft efter det att krocken är ett faktum, exempelvis bilbälten och krockkuddar. Men i och med att bilarna av miljöskäl blir allt mindre (samtidigt som det fortfarande finns tunga fordon på vägarna) kan man inte komma så mycket längre där. Därför är det viktigt att utveckla den aktiva säkerheten, alltså system som hindrar bilarna från att krocka. Integrated safety handlar om att knyta ihop aktiv och passiv säkerhet till ett helhetstänk.

Autoliv i Mjärdevi Science Park är en viktig plats för utvecklingen av denna aktiva säkerhetssystem. All utveckling av visionsystemen sker här med hjälp av cirka 200 ingenjörer. Då pratar vi samtidigt om stereo vision och night vision.

- Visionsystemen är ett enormt tillväxtområde, säger Bo Wass. En väldigt stor andel av de nya bilarna kommer att ha olika typer av videosystem för att öka den aktiva säkerheten. Exempelvis intelligent ljus, Traffic Sign Recognition, Lane Departure Warning, Pedestrian Detection och Collision Warning. Lagstiftningen inom både EU och USA kommer att ytterligare driva på den här utvecklingen.

Med hjälp av teknik från Autoliv sparas i dagsläget cirka 25 000 år per liv och ungefär tio gånger så många räddas från fler skador. 

Nyligen fick Autoliv det mycket prestigefyllda BMW Supplier Innovation Award för sitt bildbaserade förarassistanssystem: “The prize in the Connected Drive category went to Autoliv for its image-based driver assistance system. This image-based driver assistance system can integrate a large number of information and safety functions into a multifunctional camera for greatly enhanced safety, convenience and information, BMW said”. 

A TEXT POST

Datamuseet IT-Ceum - där idéer blir verklighet

När Datamuseet IT-ceum startade 2004 låg det här i Mjärdevi Science Park, i en lokal i bottenvåningen på Mjärdevi Center. Tanken var helt rätt - att ett museum ägnat datorer och IT-utveckling skulle placeras i en stadsdel i Linköping där de högteknologiska företagen till mycket stor del använder sig av IT och ICT i sina utvecklingsarbeten.

Samtidigt gjorde placeringen utanför stadskärnan att “vanliga människor” hade lite svårt att  hitta dit. Alltså flyttade Datamuseet för något år sedan, och finns nu i Östergötlands Museums lokaler i centrala Linköping. 

Men det som vi på Mjärdevi Science Park AB tappade bort lite vid den här flytten var det nära samarbetet med Datamuseet. Därför var det extra roligt att idag hälsa på Thomas Clifford som driver Datamuseet och tillsammans med honom smida planer inför framtiden. Vi hade ett mycket långt och mycket kreativt samtal där vi hittade många olika spännande uppslag inför framtiden. Nu ska vi “bara” se till att så många som möjligt av dessa idéer blir verklighet!

A TEXT POST

Nyckeln till framgång - employer branding

Den sista torsdagen i varje månad under “ärtsoppesäsongen” arrangerar vi Mjärdevi Sopplunch här i Mjärdevi Science Park. Då får något av Mjärdeviföretagen presentera sig själva och någon intressant aspekt av sin verksamhet.

Idag, den 27 oktober, på den mest välbesökta sopplunchen hittills det här året, var det Anders Englund som är VD på Attentec som pratade om employer branding. 

Företagskultur – nyckeln till framgång
Hur skapas en företagskultur och varför är den avgörande för ett bolags förmåga att skapa innovationer och tillväxt. Erfarenheter från Sverige och USA. Hur jobbar Attentec med att skapa en företagskultur för att uppnå sina mål?

Anders berättade varmt hur han brinner för Sveriges förmåga att leverera inom mjukvaruområdet och visade på hur Sverige alltid befinner sig i världstoppen på de branschundersökningar som finns. Han gillar också den inspirerande och stimulerande miljön i Mjärdevi Science Park samt naturligtvis Attentec som han beskriver som ett IT-konsultbolag inriktat på kvalificerad teknisk systemutveckling med många kunder i världsledande positioner.

- Alla vi som arbetar på Attentec är stora teknikfreaks som älskar spännande teknik.

Och Attentec växer. Under det senaste kvartalet har man vuxit med hela 70 procent.

- Företagskulturen är oerhört viktig för oss, säger Anders. Det är företagskulturen som motiverar en medarbetare att prestera och att vara anställd.

Attentec började arbeta medvetet med sin företagskultur för två år sedan genom bland annat workshops och konferenser. 

- Det har skapat mer engagerade medarbetare, något som även skapat positiva effekter ute hos kunderna.

Anders hade också varit på en studieresa i USA och där bland annat besökt Google, som får ses som en föregångare inom det här området. Bland annat blandar man universitetskultur och företagskultur på ett gränsöverskridande sätt.  

När det gäller Attentec rekryterar man “sociala tekniknördar”, dvs personer som brinner för teknik, så mycket att man även ser det som ett fritidsintresse.

- Vi bjuder in till att vara med och påverka företagets utveckling. Hos oss får man använda tio procent av arbetstiden för egen kompetensutveckling att jämföra med hos Google där man får använda tjugo procent. 

Bland annat anordnar medarbetarna regelbundet och på eget initiativ “Geek-nights”.

- Vi vill vara katalysatorn och föra in ny teknik till våra kunder.

Här kan du se Anders presentation från Mjärdevi Sopplunch den 27 oktober.